Strukturerad och ändamålsenlig användning av teknik på Queensmead School i London

Under ett tredagars studiebesök hade min kollega Mia Wedar och jag möjlighet att jobbskugga lärare vid Queensmead School i London (läs mer på VR-skolors blogg). Skolan har mycket goda resultat och har blivit uppmärksammad för sin utvecklade användning av digitala verktyg. Ett av fokusområdena för besöket var just att studera hur digitalisering påverkar skolans verksamhet. De yngre eleverna har tillgång till datorer i salar med stationära datorer eller datorvagnar med klassuppsättningar av Chromebooks, medan elever Post 16 (16-19 år) lånar Chromebooks av skolan. Eleverna har obligatorisk undervisning i programmering och frivilliga kurser i IT (källkritik, nätsäkerhet, etc). Undervisning i digital kompetens är alltså inte integrerad i andra ämnen så som i det svenska systemet.

Vi kunde observera följande:

  • Undervisningen har en genomtänkt, gemensam struktur.
  • Lärarna använder digitala verktyg i stor utsträckning.
  • Elevernas användande av digitala verktyg i klassrummet är begränsat, i synnerhet hos de yngre eleverna.
  • De nationella, handskrivna proven utgör incitament för att arbeta utan datorer.
  • Skolledare modellar användning av digitala verktyg; lärarnas användning är frivillig och utvecklas stegvis avhängigt funktionalitet.
  • Queensmead är ett bra exempel på hur en skola kan gynnas av digitalisering oavsett om eleverna arbetar med datorer i klassrummet eller inte.

Ändamålsenlig användning av digitala verktyg i undervisningen

Under alla lektioner vi besökte använde lärarna Smartboards på sätt som förenklade undervisningen. Smartboards har installerats under en period på ca tre år och finns nu i alla klassrum. Typiskt hade läraren förberett en digital presentation som hen interagerade med. Med hjälp av en enkel videokamera på stativ projicerade lärarna även handskrivna uppgifter och lösningar live på Smartboarden. En lärare använde en iPad i samma syfte, ett bra sätt att dela arbeten och information med hela gruppen. En matematiklärare uttryckte att han föredrog att eleverna arbetade utan datorer i klassrummet, men ville inte vara utan sina egna digitala verktyg. Han kompletterade sin Smartboard med en mobil skrivplatta, med vilken han löste matematikuppgifter medan han gick runt och hjälpte eleverna (se bilder nedan). Denna lärare såg sig tveksam till att arbeta på skolor som inte har dessa eller liknande digitala verktyg, då det underlättar hans arbete så pass mycket.

Skrivplattan används för att lösa tal på Smartboarden. Alla kan ta del av svar på andras frågor. Läraren projicerar även handskrivna anteckningar live med bordskameran.

Lärarna använder tillägget EasyCorrect för att rätta elevernas texter med färdigskrivna kommentarer i Google-dokument (finns även för MS Word), och appen iDoceo för översikts- och detaljplanering av lektioner över läsåret.

En fördel med digitalt material är att det är lätt att skala upp och dela. På Queensmead använder lärarna G-suite med Google Classroom eller Google sites för digital delning och arkivering (läs mer här). Flera lärare har ingen fysisk lärobok utan samlar digitala resurser som sedan delas med eleverna digitalt eller på papper. Att samla material medför förstås initialt merjobb, men ses som ett sätt att kunna toppa undervisningen och individualisera materialet efter elevers och gruppers behov. Innehåll och nivå på undervisningsmaterial styrs till stor del av upplägget på de nationella proven (GSCE), vilket ökar likvärdigheten. Inom stiftelsen Viktor Rydbergs skolor kombinerar vi fysiska och digitala läroböcker, och använder G-suite i integration med vår kursplattform Canvas LMS för att strukturera, tillgängliggöra och dela material.

Lärarna bedriver även differentierad undervisning för Students with Educational Needs (SEN) med hjälp av digitala verktyg, främst genom att tillgängliggöra material på olika nivåer och anpassa uppgifter och inlämningsdatum i de digitala ytorna. Speciallärare är ofta närvarande i klassrummet, vilket gör att behovet av att kommunicera lektionsuppgifter mellan lärare och stödpersonal minimeras. En digital kursplattform kan annars vara ett effektivt sätt att kommunicera kursupplägg och uppgifter till specialpedagoger för elevstöd utanför klassrummet (enligt till exempel vårt svenska system).

Att följa elevaktivitet och kunskapsutveckling – med och utan digitala verktyg

Den formativa återkopplingen mellan elever och lärare i klassrummet sker till stor del genom direkta frågor, kollektiv handuppräckning och öppen redovisning av svar på till exempel mini-whiteboards, men även med digitala verktyg. Med delat material i G-suite eller liknande webbaserade funktioner, är det lätt för läraren att följa vad eleverna gör i realtid. Google Forms används för diagnostiska prov, ibland både före och efter lektionen för att synliggöra kunskapsutveckling. I lektionernas gemensamma upplägg ingår ofta en avslutade aktivitet för formativ bedömning (och retrieval practice), gärna i form av ett lättsammare digitalt spel i helklass.

Queensmead har också ett system för skärmövervakning, LanSchool. Programvaran gör att det går att se och dela skärmar hos inloggade användare. Funktionen är dock begränsad till grupper av aktiva användare under pågående lektion. I skolans open learning centre, OLC, arbetar elever vars lärare av någon anledning inte är på plats. Läraren förbereder då uppgifter som eleverna kan arbeta med i vald digital yta. Verksamheten koordineras av en assistent som tar emot information, för närvaro och ser till att eleverna är “on task”. Detta genom att gå runt bland eleverna, men även via Lan-systemet där alla OLC-elevers skärmar kan nås.

Teknik som underlättar elevernas studier

Under våra dagar såg vi liten användning av digitala enheter hos eleverna. Medan läraren arbetade med digitalt material på Smartboarden, hade eleverna ofta printade arbetsblad. Datorer användes vid till exempel kunskapskontroll (Google Forms) eller repetitionsövningar (Quizlet, Quizlet Live, GimKit). Eleverna hade även tillgång till läroböcker i digital form för studier mellan lektionerna, inklusive interaktiva övningar. En språklärare berättade att elevernas ordförståelse och uttal i franska hade förbättrats genom repetition med hjälp av verktyg som Quizlet, och med hjälp av digitala uppläsningstjänster i kombination med brusreducerande hörlurar. Elever fick också återkoppling på handskrivet material i videoform, skapat med Chrome-tillägget Screencastify

När vi frågade de äldre eleverna (Post 16) hur de använde digitala enheter, lyfte de främst nyttan av struktur och tillgänglighet till lärarens material, möjligheten att söka på nätet, och att samarbeta i delade dokument. Samarbete i delade dokument effektiviserar inte bara processen, utan ger också eleverna möjlighet att diskutera och förklara för varandra, vilket de upplever underlättar lärandet. De kan också planera och strukturera sina studier med hjälp av funktionerna i appen Show My Homework, där läxor och annat läggs in. 

Med appen Chrome-tillägget AppWriter kan eleverna lätt få text uppläst på eget eller annat språk genom att skärmfota eller på annat sätt markera text. Google Translate används också för att kommunicera uppgifter och svar mellan och lärare och elever med svaga kunskaper i det engelska språket.

Study to the (handwritten) test

Lektionsupplägg och arbetsmaterial är som sagt anpassat efter de betygsavgörande, nationella och extern bedömda proven (GCSEs). Att dessa prov skrivs för hand är enligt de lärare vi pratade med ett betydande skäl till att eleverna inte arbetar digitalt. Med digitala nationella prov trodde de att många skulle arbeta mer digitalt, särskilt med texter då rättningsbördan kan minskas avsevärt. Vi diskuterade dessutom fördelarna för eleverna med att kunna redigera sina texter digitalt, men också att man inte ska glömma värdet av att behålla konsten att skriva och uttrycka sig för hand.

GCSE
Alla nationella prov skrivs för hand

Skolledare modellar genom användning av digitala verktyg

Administrativ tid och kostnad för papper och kopiering har minskat genom systematiserat användande av strukturerade digitala ytor, i kombination med bland annat Google Forms till hantering av sådant som behöver bokföras, sorteras och hållas sökbart (exempelvis personalfrånvaro, vikariebehov, lektionsbesök, elevincidenter). Genom att skolledare modellar användandet av digitala verktyg sprids också kunskap och digital kompetens hos personalen.

Att använda teknik där det ger mervärde

Queensmeads skola är ett exempel på hur digital teknik kan integreras stegvis. Funktionalitet är A och O vid val av digitala verktyg och dess användning, vilket är just vad digital kompetens handlar om – samtidigt som de nationella proven styr. Att lärarna har egen sal med tekniken uppkopplad och klar, minimerar risken att undervisningen påverkas av sladdkopplande och teknikstrul, och lektionsstarterna blir effektiva. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Queensmead har introducerat digitala verktyg i undervisningen på ett sätt som har transformerat lärarnas arbete, samtidigt som man har som mål att inte ge avkall på ändamålsenlig analog verksamhet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Stort tack till Mr Hermeet Sahota, övrig personal, samt elever på Queensmead för att vi har fått ta del och lära oss av er digitaliseringsresa! 

Denna studieresa är en del av stiftelsen Viktor Rydbergs skolors Erasmus+projekt Leading the learning at VR Schools through Digitalization and Networked Developmentmed fokus på digitalisering, jämlikhet och matematik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: