Seminarium: Digitala prov i Sverige och Finland

fil-000

Anders Eriksson, direktör Finlandsinstitutet, öppnar seminariet

Den 21 november anordnade Finlandsinstitutet och Finlands ambassad ett seminarium om digitala prov. Diskussionen utgick ifrån digitaliseringen av Finlands studentskrivningar och Sveriges planer på att digitalisera de nationella proven. Frågor som kommer upp i samband med detta är vad som krävs av organisation och lärare, vilken typ av kunskap som mäts, och vad Finland och Sverige kan lära av varandra. Vilka är utmaningarna och vilka är möjligheterna?

Så fungerar de digitala studentskrivningarna

Robin Lundell, planerare vid studentexamensnämnden i Finland, berättade om digitaliseringsprocessen kring de finska studentskrivningarna. Alla gymnasieelever skriver ett examensprov i sitt modersmål, ytterligare tre inom bestämda områden (ett andra inhemskt språk, främmande språk, matematik eller realämne), samt eventuellt extra prov. Alla prov bedöms först av lärarna, varefter de bedöms av censorer från studentexamensnämnden.

Robin lyfter följande skäl till att digitalisera studentexamen:

Fil 001.jpeg

De digitala studentskrivningarna skrivs i elevernas egna datorer, men via ett separat operativsystem. Operativsystemet startas från ett USB-minne, och eleven har då inte längre tillgång till datorns egen hårddisk. Systemet innehåller en komplett användarmiljö som eleverna kan använda för att forma sina svar, inklusive ordbehandling, faktabaser, etc. Provet hålls i en provlokal med provserver och backupsystem, och utan kontakt med internet. Provsvar skickas sedan från servern till studentexamensnämnden för fördelning till lärare och externa bedömare.

Studentexamensnämnden ville utveckla ett eget system av flera skäl. Proven är långa och innehåller många uppgifter som kräver komplexa svar, Robin nämner även kostnadsskäl och viljan att kunna möta särskilda behov hos eleverna. Det egna systemet gör också att processen blir oberoende av särskilda licenser.

Inför skrivningarna har skolorna tillgång till Abitti, en webtjänst där man kan testa att arbeta i den typ av digitala skrivningsmiljö som eleverna möts av i samband med studentskrivningarna. Lärarna utbildas i det digitala studentexamenssystemet och under de dagar som proven hålls har man även stödlinjer öppna för support.

Studentexamensprov utvecklas nu efter hand i de olika ämnena, och planen är att alla prov ska vara digitala våren 2019. Drygt 36000 examinander skrev digitala prov under hösten 2016, vilket motsvarar cirka 10% av Finlands gymnasieelever.

Utveckling av digitala studentskrivningar och nationella prov

Sanna Mäki, forskare vid Åbo universitet, tar upp exempel på hur de digitala proven gör att man kan producera nya typer av uppgifter. Det går att presentera mer data och mer kvalitativ data. Underlaget till uppgifterna kan varieras i större grad, med bland annat videos, animeringar och interaktiva verktyg. Sanna hävdar att de kan se en utveckling i hur eleverna använder datan, och de upplever att både analys och skrivandeprocesser förs till en högre nivå. Proven kan dessutom anonymiseras, delar av rättningen kan automatiseras, och hela processen blir mer transparent. Sanna vill inte gå tillbaka till icke-digitala prov.

fil-002

Peter Karlberg, Skolverket

Peter Karlberg, undervisningsråd vid Skolverket, talade om digitala nationella prov inom ramen för den nationella strategin för digitalisering av den svenska skolan. Några av målen med den nationella strategin är likvärdighet mellan skolor, ökad måluppfyllelse, och att digitaliseringens möjligheter tas tillvara med avseende på utveckling av pedagogik och administration. Aspekter som ska ses över i samband med detta är styrdokument, personalens digitala kompetens (inklusive lärarhögskolans roll), resurser för elever med särskilda behov, och aktuell forskning. Regeringen arbetar nu med Skolverkets förslag till en nationell strategi och svar inväntas.

Karin Hector-Stahre, enhetschef vid Skolverket, berättade vidare om utvecklingen av digitala nationella prov. Några av de frågor som diskuterades var: vem som ska leverera programvaran, hur de digitala svaren ska processas och av vem, hur provfrågor kan utvecklas, samt (inte minst) hur digitaliseringen kan lätta lärarnas arbetsbörda.

Digitala prov ur ett lärarperspektiv

Christina Ruth, gymnasielärare vid Tölögymnasiet, Helsingfors, och vår egen Markus Andersson från Viktor Rydberg Gymnasium (VRG) i Djursholm, berättade om hur och varför de använder digitala prov. Fördelar som Christina nämner är tidsaspekten, tillgänglighet (slipper släpa provhögar…), bättre struktur på elevsvar, och det faktum att vissa typer av uppgifter kan rättas automatiskt.

Markus berättar att VRG använder digitala prov som stöds av programvara från DigiExam. Sedan 2015 har skolan även låtit elever skriva nationella prov i svenska och engelska på dator. VRG i Djursholm har varit en 1:1-skola sedan 2007 och har använt digitala prov sedan 2012. Under det senaste kvartalet skrevs runt 400 prov inom hela Viktor Rydbergs stiftelse.

Fil 003.jpeg

Markus Andersson, Viktor Rydberg Gymnasium

Enligt enkäter upplever majoriteten av eleverna att de kan visa sina kunskaper bättre när de skriver digitalt och många känner mindre stress vid provsituationen (och de får inte ont i händerna…). 95% av eleverna vill fortsätta att skriva prov digitalt, men de elever som vill skriva på papper får göra det. Digitala prov spar tid och ger nya möjligheter vid bedömning, då svaren är mer strukturerade, lättare att läsa, kan sorteras, delas och anonymiseras. Annotering kan göras med färger och färdiga kommentarer. Svaren kan även kopieras och användas som bedömningsexempel i undervisningen, något som vi arbetar mycket med på skolan. Vissa typer av prov, till exempel i kemi, är dock fortfarande lättare att skriva med papper och penna på grund av mängden formler och figurer.

Efter föredragen följde en workshop där vi fick dryfta fördelar och nackdelar med digitala prov, samt en paneldebatt som sammanfattade dagens diskussioner. Den finska studentexamensnämnden och det svenska Skolverket är överens om att digitaliseringen av examensskrivningar och nationella prov kan vara en drivkraft för digitaliseringen av hela skolväsendet i de båda länderna.

En ytterligare positiv aspekt med digitala prov som kom upp under workshopen och som vi inte ska glömma:

Vi tänker på miljön!

 

Tack Finlandsinstitutet och Finlands ambassad för ett givande seminarium!

#digitalaprov  #fininstsem

 

Annonser

One thought on “Seminarium: Digitala prov i Sverige och Finland

  1. Reblogga detta på Learning @ VRG och kommenterade:
    Lead Teacher, Hanna Forsberg, summarizes the recent seminar regarding the current status of digital exams in Sweden and Finland. Another VRG Lead Teacher, Markus Andersson, represented VR Schools on the panel of experienced teachers.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s