Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter

Ett samtal med Torbjörn Hortlund om ledarskap i skolan

foto-torbjo%cc%88rn-hortlund    Torbjörn Hortlund

Vi sitter på ett café på Odenplan i Stockholm, Torbjörn och jag. Torbjörn Hortlund är utbildningsledare på avdelningen för rektorsutbildning vid Uppsala universitet. Torbjörns huvuduppdrag är att undervisa på rektorsprogrammet, med fokus på mål- och resultatstyrning och skolledarskap.

Jag ville träffa Torbjörn för att diskutera ledarskap i skolan. Under kommande läsår kommer jag att delta i en studie kring hur lärarens ledarskap i klassrummet kan komma att förändras i och med skolans digitalisering. Vilka utmaningar och möjligheter står vi inför när ytan för kommunikation och aktiviteter breddas med datorer och internet? Hur kan vi forma undervisning och digitala resurser för att förebygga eventuella svårigheter, och använda styrkan med digitala system på bästa sätt? Utöver undervisning, innefattar min lärartjänst utveckling av gymnasiala kurser i en digital, pedagogisk plattform (läs mer här och här). Att “bygga in” strukturer för att leda lärande är en del av det arbetet.

Intervjun tog avstamp i Skolinspektionens rapport Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram, där oanmälda besök på 47 gymnasieskolor visade en ökad mängd ostrukturerat ensamarbete och större risk för distraktionsmoment till följd av skolans digitalisering. Resultat från Unos uno 1:1-projekt 2011-2013 har också visat på ofokuserat ensamarbete och problem med hantering av sociala medier på vissa skolor i samband med ökad datoranvändning. Båda dessa rapporter beskriver hur digitaliseringen i skolan ställer särskilda krav på lärarens ledarskap. Torbjörn och jag inledde vårt samtal med en generell diskussion kring vad som utgör ledarskapets kärna.  

Särskilda krav på ledarskap inom skolverksamhet

När jag frågar om vad som gör en bra ledare, poängterar Torbjörn att ledarskap i skolan skiljer sig från generellt ledarskap. I skolan måste vi relatera till dess roll att forma samhällsmedborgare och påverka människor i en viss riktning, allt enligt det demokratiska och lärande uppdrag som vi är givna enligt skollagen. Aktörer inom skolvärlden har även höga krav på att leverera – gentemot samhället, elever och föräldrar.

Ledarskap handlar om att skapa en gemensam förståelse

Ett av de viktigaste uppdragen som ledare har inom skolvärlden, både på organisatorisk- och på klassrumsnivå, är att skapa förutsättningar. Det handlar om att organisera, forma strukturer och förvalta de resurser som man har att röra sig med. Genom kommunikation kan man sedan leda gruppen till önskat resultat. För att detta ska bli möjligt måste ledaren kommunicera mål, och skapa mening och förståelse för den uppgift som gruppen har framför sig. Kärnan är alltså att skapa en gemensam förståelse för syftet med verksamheten. Om föreställningarna kring detta skiljer sig mellan ledare och grupp, eller mellan medlemmar i gruppen, är det viktigt att man stannar upp, lyssnar in och orienterar sig i alternativa målbilder. Grunden i skolledarskap är vidare att göra alla aktiva i arbetet kring uppgift och mot det gemensamma målet.

En kultur med ansvarstagande individer kring ett gemensamt uppdrag

När jag frågar vilka enskilda faktorer som är viktigast för ett framgångsrikt ledarskap, svarar Torbjörn att det skulle kunna vara att skapa en kultur där alla tar ansvar för det gemensamma uppdraget. Han nämner att många lärare identifierar sig som enstaka aktörer istället för som en del av en skola. Detsamma gäller i klassrummet. När jag hör detta tänker jag på vikten av att prata med eleverna om att vi har samma mål: att de ska lära sig så mycket som möjlig. Att förmedla att det är mitt uppdrag och att jag utgår ifrån att vi arbetar tillsammans för att uppnå detta. Uttalandet kan tyckas självklart, men det kanske inte är så dumt att klargöra.

En god ledare delegerar, har tålamod, och erbjuder en väl avvägd balans mellan stöd och krav

Torbjörn säger att det finns en risk att ledare gör allt själv i syfte att visa att man är handlingskraftig. Att modella beteenden och föregå med gott exempel är visserligen kraftfullt, men risken är att en överdrift resulterar i överbelastning, en känsla av toppstyrning, samt minskar möjligheterna för gruppmedlemmar att träda fram. Det krävs även ett visst mått av tålamod att kunna vänta in ett beslut. Har vi underlag? Vet vi vilka förväntningar vi har på varandra? En annan utmaning är att erbjuda lagom stöd och lagom krav – för varje individ. Att bedriva ett formativt ledarskap genom att lyssna och faktiskt förändra sitt ledarskap eller undervisning efter feedback är centralt.

Utmaningar på vägen mot en mer digitaliserad skola

När det gäller digitaliseringen av skolan, hävdar Torbjörn att de digitala verktygen bör utgöra ett stöd för för att skapa förutsättningar, hantering av återkoppling, kommunikation, och tillit till systemet. En digital plattform till exempel, måste ingjuta en känsla av närvaro av ledaren, och den måste leverera. När det gäller kommunikation måste det dock inte innebära att det sker hela tiden för att vara framgångsrikt. Det digitala förhållningssättet har potentialen att öppna upp för annan än traditionell kommunikation. Läroplanen är till exempel formad kring förmågor som bör demonstreras i handling. Om kommunikationen bara sker genom en slutgiltig text, ser mottagaren bara en produkt och inte handlingen som leder till densamma. Detta är dock möjligt att komma åt genom att lägga upp sitt digitala stöd på ett genomtänkt sätt.

Ett hinder för en effektiv utveckling av skolans digitalisering är att kunskaper och färdigheter saknas hos många användare, den digtala kompetensen. Återigen är det upp till ledare för skolan (läs politiker, huvudmän och skolledare) att skapa förutsättningar för en ökad digital kompetens i sin verksamhet. För att uppnå detta krävs resurser och särskilda insatser, Torbjörn nämner i samband med detta nationella skolutvecklingsprogram och skollyft för digitalisering.

För att kunna införa ett nytt arbetssätt som baserar sig på styrkan i digitalt stöd, återkommer Torbjörn till nödvändigheten att skapa en gemensam förståelse kring syftet. Vad tjänar eleverna på detta? Vad tjänar skolans personal? Vad är det som det digitala inte ersätter?

Digitalt stöd kan frigöra tid till det personliga mötet

Under mitt arbete med utvecklingen av digitala plattformar har jag funderat på hur tillit och grupprocesser påverkas av en digitaliserad miljö. Torbjörn menar att skapande av tillit och trygghet kräver det mellanmänskliga mötet. Jag håller med. Om tekniken används på rätt sätt i klassrummet bör den frigöra tid till möte och samtal med eleverna. Funktioner i ett digitalt system kan öka och möjliggöra olika typer av kommunikation, men den kommunikationen får aldrig ersätta det personliga mötet, varken mellan läraren och eleven eller elever sinsemellan.

Med digitalt stöd i form av en pedagogisk undervisningsplattform kan man även skapa en blandad lärmiljö (blended learning), där läraren leder grupp- och individuellt arbete under mer strukturerade former, vilket möjliggör möten med eleverna i mindre konstellationer. Min egen erfarenhet av det senaste årets arbete med en pedagogisk kursplattform som stöd för undervisning och undervisningsrelaterat arbete, är just ökad elevkontakt som en av de effekter som följer med möjligheten till nya arbetssätt. 

Digitalt stöd för att öka den gemensamma förståelsen för medel och mål

Med en funktionell pedagogisk plattform kan man även skapa struktur och tydlighet i sin undervisning, med en gemensam förståelse för undervisningens innehåll och syfte (vad John Hattie skulle kalla synlig undervisning). Med en klar och effektiv presentation av undervisningsmaterialet ser eleven vart vi ska, och hur vi tar oss dit. Det är intressant att tänka kring hur det digitala stödet på så vis har potential att stärka läraren i dennes ledarroll. En reaktion som jag har fått i mitt arbete med kursplattformen är att eleverna säger att de kan lita på att allt alltid finns där och att de ser att det finns en plan för undervisningen. Tillit. Den digitala plattformen samlar all typ av undervisningsresureser, vilket minimerar klick, flikar och surfande, vilket i sin tur minskar internetanvändning som inte är relaterat till undervisningssituationen. Att digitala resurser används som undervisningsstöd betyder inte att all klassrumsaktivitet sker digitalt. När jag som lärare anser att datorer och telefoner inte behövs under lektionstid ska de inte användas.

Skolinspektionens rapport som jag nämnde ovan, visar hur förekommande bristande lärarstöd tar sig uttryck i att eleverna inte förstår vad de skulle göra, hur de kan få hjälp eller hur de ska bli bedömda. Slutsatsen var att dessa brister grundade sig i avsaknad av struktur, tydlighet och pedagogiskt ledarskap. Skolinspektionen redovisar att eleverna själva efterlyser en förtroendefull och god relation med läraren, struktur under lektioner, tydlig kommunikation och att det finns en förutsägbarhet i undervisningen av vilka moment som ingår. Jag ser fram emot ytterligare utveckling och spridning av verktyg och arbetssätt som kan möta dessa behov.

I utbildningsutskottets sammanställning av forskningsrön och resultat gällande skolans digitalisering, Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, framkommer att påverkan på likvärdighet och kvalitet på undervisningen beror på om de digitala verktygen används med genomtänkt pedagogik eller inte. Den digitala tekniken bör fungera som en hävstång för god pedagogik och ett förändrat arbetssätt. I övrigt är rapporten samstämmig med Skolinspektionen och Unos uno när det gäller risk för distraktion, samt behov av förstärkning av digital kompetens hos användarna. Återigen lyfts rollen hos ansvarig skolledning; endast 60 procent av landets grundskolor och 67 procent av gymnasieskolorna har en IT-plan för sin verksamhet.

Dagens samtal om ledarskap kommer att ligga till grund för fortsatta studier av ledarskap i en digitaliserad skola, med bland annat lektionsbesök och djupintervjuer med elever och lärare. Jag tar med mig många tankar och nya insikter från vår diskussion, tack Torbjörn!

 

Referenser

Skolinspektionen (2016): Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans program, oanmäld kvalitetsgranskning, diarienr. 40-2015:5842. Hämtad 2016-09-18

Grönlund, Å., A. Andersson och M. Wiklund (2014): Unos unos årsrapport 2013, Örebro universitet. Hämtad 2016-09-18

Utbildningsutskottet (2016): Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, Riksdagstryckeriet, Stockholm. Hämtad 2016-09-13

 Bildkällor

Foto Torbjörn Hortlund: Avdelningen för rektorsutbildningen, Uppsala universitet. Logo med äpple: Margareta och Ingemar Ingemarssons stiftelse, www.ingemarsson.se

Intervjun med Torbjörn Hortlund ägde rum 27 maj 2016, Stockholm

 

Annonser

9 thoughts on “Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter

  1. Hej! Jag har precis hittat din blogg och har ägnat lite tid åt att läsa bakåt vilket är intressant. Jag jobbar också som kemi och biologilärare i Stockholm och det är alltid kul att ha lite av en online-ämneskollega!

    • Hej Anja! Kul! Håller med, lätt och roligt sätt att kommunicera med ämneskollegor på. Idag använde jag en av de augmented reality-appar som jag har skrivit om på bloggen (Elements 4D), riktigt kul – testa gärna om du inte redan har gjort det, bra som t.ex. intro till grundämnen och kemiska reaktioner. Finns du på blogg/twitter? Jag har twitterkonto @HannaForsberg71 för skolfrågor och @NatSciEd för naturvetenskap. Vi ses på nätet!
      PS. Vilken skola är du på?

  2. Hej! Jag jobbar på Campus Manilla gymnasium, än så länge har jag ingen blogg men jag har tänkt starta upp en lärarblogg för reflektion och lite nätverkande…. Kanske är dags för det tidigare än planerat (jag har tidigare tänkt att jag inte har så mycket att skriva om – men jag tror nog det är mer än man tror!). Men jag har ett twitterkonto där jag följer dig, men skriver inte så mycket själv Jag ska kolla in Elements 4D – det verkar spännande!

    • Ah, nu ser jag (twitter, och jag följer dig!), kul! Lycka till med Elements 4D (tips: printa gärna kuberna på något tjockare papper så håller de längre). Ser fram emot att ta del av ev blogg 🙂 alla har vi något att skriva om. Ses på nätet!

  3. Ping: Projekt Ledarskap i en digitaliserad skola: Halvtidsrapport – Hannas skolblogg

  4. Ping: Föredrag med Stefan Hertz: Konstruktivt ledarskap i klassrummet – Hannas skolblogg

  5. Ping: Läraren som ledare i en online-skola #CanvasLMS – Hannas skolblogg

  6. Ping: Ledarskapsprojektet är avslutat – det här kommer vi att skriva om – Hannas skolblogg

  7. Ping: Rapport: Ledarskap i en digitaliserad skola – Hannas skolblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s