Svein Sjøberg: PISA – a global educational arms race?

1 Svein

Den 19 mars i år samlades lärare, forskare och skolutvecklare på konferensen researchED Scandinavia i Göteborg. Det här blogginlägget sammanfattar några höjdpunkter ur Svein Sjøbergs föreläsning. Inlägget är baserat på föreläsningsanteckningar och toppas med några av mina egna reflektioner.

Svein Sjøberg, professor emeritus i naturvetenskapens didaktik vid Olso universitet, är bland annat författare till “Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik”, en bok som jag minns att jag plöjde med glädje på lärarhögskolan. Idag diskuterade Svein hur PISA, Programme for International Student Assessment, används som verktyg för utvärdering och jämförelse av länders utbildningssystem.

Svein inledde med att problematisera företeelsen med internationella jämförelser mellan olika skolsystem. Jämförelserna kan användas som inspiration och ett medel att lära sig av andra länder, men vi har även sett hur resultat från till exempel PISA har misstolkas och missbrukas. Exempel på detta är när testen står över de nationella läroplanerna som grund till beslutsfattande, eller skapar vad Svein kallar PISA-panik hos makthavare; something needs to done…!

What PISA claims to measure

Svein kritiserar PISA för att hävda att testen kan mäta elevens förmåga att hantera “real life situations”, autentiska texter, kommunikation och analys  -under ett enstaka skriftligt tillfälle, med översatta, generaliserade texter, utan kommunikation eller internet.

“Mission impossible!”

Man kan också kritisera PISA för att inte testa egentliga skolkunskaper eller enligt någon läroplan. Enligt regelverket får inte testen utformas så att eleverna från ett visst land får en fördel på grund av lokalkunskap, innehåll som kan anses som upprörande får inte heller användas. Frågor om evolutionen är till exempel inte tillåtet, trots att det är centralt inom ämnet biologi. Många ämnen testas inte alls och inte heller värderingar eller nationella kontext, aspekter som finns uttryckt i våra läroplaner. Trots detta används testet allt för ofta som ett övergripande mått på skolsystemets kvalitét.

Svein har även noterat att höga PISA/TIMSS-resultat gärna ses som en given nyckel till ett lands framtida framgång, vilket skapar ekonomiska incitament att höja resultaten: “out-education” som led till “out-competing”. En annan aspekt som kopplar PISA till ekonomiska drivkrafter är att PISA/OECD bedriver samarbete med aktörer på marknaden inom utbildning. Pearson ska t.ex. utveckla ramverket för vad som ska mätas i PISA 2018.

Vidare kan det vara olyckligt om man reflektionslöst reducerar vissa faktorer i undervisningen enbart för att de är kopplade till låga resultat i PISA. Resultaten kan (och bör) ligga till grund för vidare undersökning, men som vanligt är det viktigt att skilja mellan korrelation och kausalitet, samt vad “negativa” faktorer betyder för elevens utveckling och välmående i övrigt.

IMG_2937Ur Steins presentation

Svein illustrerade sina tankar om PISA med träffsäkra (och dråpliga!) bilder och avslutar med att fråga: Hur ska vi bota PISA-syndromet som har drabbat världen…? Det är värt att fundera på. Visst ska vi använda resultaten från PISA-undersökningen och ta vissa trender på allvar (särskilt de nedåtgånde), men det är viktigt att ta i beaktande vad testen egentligen mäter och förhålla sig till det.

Tack Svein för ett mycket intressant föredrag!

Foto Svein twitter@sveinsj  (Foto: Twitter)

Annonser

One thought on “Svein Sjøberg: PISA – a global educational arms race?

  1. Ping: Höjdpunkter från skolforskningskonferens researchED Scandinavia 2016 – Hannas skolblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s