Konferens VINNOVA: Om skolans digitalisering

VinnovaSambrukClaes-Olof Olsson (Sambruk) och Andreas Aurelius (VINNOVA)

Innovativa digitala lösningar för en effektiv och attraktiv skola

Under hösten bjöd VINNOVA och föreningen Sambruk in till en konferensdag med fokus på innovativa lösningar för att realisera framtidens digitaliserade skola. Under dagen fick vi ta del av många intressanta diskussioner och föreläsningar med representanter från skola, kommun, företag och andra verksamheter som kan vara med och påverka pågående digitaliseringsprocess.

Konferensen inleddes med att Hillar Loor från Sambruk presenterade iVIS (innovativt verksamhetssystem i skolan), ett administrativt system vars syfte är att skapa en öppen plattform för en digitaliserad skola. Med öppna API:er och öppen källkod ska externa lärplattformar kunna ansluta sig till systemet och kommunicera med administrativa tjänster från kommunen. Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2013:2 sammanfattar problem och låsningar i den kommunala IT-miljön (tekniska och juridiska), tanken med iVIS är att skapa ett system som undviker dessa. Sambruk logo

I den efterföljande gemensamma diskussionen fortsatte samtalen kring hur man kan få digitala system att interagera och samverka med varandra, i syfte att öka användarvänlighet och skapa synergieffekter.

Innovativ upphandling och kommunikation mellan system

Under diskussionen lyftes innovativ upphandling som en väg till mer effektiv utveckling av användarvänliga system, och det framkom att det eftersöks ute i kommunerna. Det är vanligt att data låses i system under avtalad tid efter en upphandling, vilket kan göra att kommuner inte vågar ta sig an nya produkter. Det skulle vara önskvärt att brukare kan arbeta med produkten för att upptäcka möjligheter och behov, och vara delaktiga i utvecklingsarbetet av tjänster och verktyg – som två parallella processer. Personal inom upphandlingsenheterna måste även vara medvetna om vad som krävs av systemet.

Hur får vi då olika system att kommunicera med varandra? Ett exempel från skolan beskrevs: data hanteras i sex olika system, där systemen inte är kompatibla, elevdata är duplicerat i olika nivåer och stor del av datahantering måste skötas manuellt. Syftet med iVIS är att data som behövs i skolvärlden ska finnas tillgängligt oberoende av system. Fritt vald digital plattform ska kunna användas som behållare av data och interagera med andra valda system för tillgång av data och tjänster, vilket är möjligt om de “pratar samma språk”. Det finns därför en efterfrågan av generella API:er hos kommuner och andra aktörer (inklusive undertecknad). 

En fördel med system som klarar att kommunicera med andra system är att olika aktörer kan fokusera på kraftfull utveckling inom det område där de har expertis, samtidigt som de kan dra nytta av koppling till andra system som kan komplettera deras produkt. Det gör också att användaren blir friare att kombinera tjänster och därmed skräddarsy sin egen IT-miljö (inom vissa ramar). Detta är något som bland andra Google har tagit fasta på, vilket är tydligt i den närmast explosionsartade ökning av Google-kompatibilitet hos IT-verktyg på marknaden.

Samverkan och dialog för att skapa produkter och tjänster som är anpassade till brukarna – och inte tvärtom

Arbetsmiljöverket publicerade nyligen en rapport om dagens digitala arbetsmiljö. De konstaterar att felaktigt utformade IT-system ger upphov till stress hos användarna, bland annat på grund av informationsöverflöd, bristfälliga stödfunktioner och upplevda krav på prestation, vilket leder till en känsla av minskad egenkontroll. Detta kan bero på att IT-systemen inte är verksamhetsanpassade eller har olyckligt utformade andvändargränssnitt, såväl som organisatoriska faktorer. Här har InUse skrivit om rapporten.

Skitsystem Ur ”Jävla skitsystem”, av Jonas Söderström

Under konferensen återgavs liknande typ att problematik som behandlas i Jonas Söderströms bok “Jävla skitsystem”. Boken ger exempel på IT-miljöer i allehanda typer av organisationer, där användaren får anpassa sig till systemet, snarare än tvärtom. Att vända detta kräver ett intimt samarbete och aktiv dialog mellan användare och systemutvecklare. I skolan värld önskar vi teknik som kan täcka både administrativa funktioner och vara ett stöd för lärande, vilket ställer höga krav på struktur, funktion, datahantering och kompatibilitet.

I min egen tjänst som IKT-projektledare och instructional designer för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, ingår att testa ut och utveckla en digital plattform för kommunikation och strukturerad tillgång till digitala och analoga till lärresurser. Fokus för arbetet är att skapa en digital miljö som stödjer det pedagogiska utövandet, men som också främjar effektiv dokumentation och kollegialt lärande. Vi har valt att dela in det initiala arbetet i två faser med utprovning och dialog med (1) en mindre kärngrupp bestående av fem lärare, och (2) en utökad skuggrupp. Efter utvecklingsarbete och utvärdering kan systemet sedan spridas i önskvärd skala, lämpligen utifrån inre motivation hos brukarna. Vi tror att ett avvägt framtagande av anpassade system kan fungera som en katalysator för skolans digitalisering.

Pedagogy is the driver 2

Digitalisering och likvärdighet

En annan utmaning som är kopplad till digitaliseringen på ett nationellt plan, är hur man kan skapa en likvärdig undervisning i landets skolor. Hur genomförs digitalisering och kompetensutveckling på bästa sätt? Hur gör vi tjänster och verktyg tillgängliga? Denna process kan förstås underlättas genom att använda redan tillgänglig teknik på ett klokt sätt, men det kräver handlingsplan – och finansiering.

Under konferensen diskuterade vi även digitaliseringsprocessen inom det danska skolväsendet, vilken har varit relativt effektiv. I Danmark har digitaliseringen genomförts via styrning bottom-up och top-down i olika faser, samt delvis finansiering av staten (här kan du läsa en sammanfattning av Finn Togos presentation om digitalisering av den danska skolan, från konferens ”Framtidens Läromedel”). Danmarks regelverk skiljer sig dock från vår när det gäller statens inflytande över kommunal verksamhet.

Under dagen fick vi även ta del av presentationer av flera innovationsprojekt som har utvecklats med stöd av VINNOVA. Vikten av att utveckla system och verktyg utifrån användarnas behov, öppna data, gemensamma API:er och IT-standarder återkom under dagen, en välkommen diskussion. Läs mer om konferensens presentationer här.

Tack till VINNOVA och Sambruk för en givande konferens!

Konferensen live-sändes, inspelningarna finner du här.

Annonser

One thought on “Konferens VINNOVA: Om skolans digitalisering

  1. Ping: Konferens VINNOVA: Innovationer för skola och lärande | Hannas skolblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s