Per Kornhall: Digitala läromedel – när, hur och varför? #framtidenslaromedel

Under två dagar i oktober samlades drygt 400 lärare, pedagoger och skolutvecklare på konferens “Framtidens Läromedel” i Solna utanför Stockholm. Det här blogginlägget är baserat på föreläsningsanteckningar och toppas med några av mina egna reflektioner.

IMG_1285

Per Kornhall, debattör, författare och oberoende konsult

Digitala verktyg – inte OM utan HUR

Per Kornhall utgör en klok och välbehövligt kritisk röst i skoldebatten. Han inleder sin föreläsning med en disclaimer: han är inte ett anti-IT-freak. Vi lever i en värld som eleverna måste undervisas i och om, och rätt använda digitala verktyg är bra verktyg. Det handlar inte om OM vi ska använda digitala verktyg, utan HUR – och nyckeln är inte “dator” utan “pedagogisk utveckling”.

Varför fungerar det då så dåligt?

Utvärdering av effekterna av skolors 1:1-satsning (bland annat Unos Uno) visar negativa resultat i form ökade skillnader mellan skolor, ökade kostnader, och ökat ensamarbete. Det ökade ensamarbetet (eventuellt misstaget som individualisering) gäller både lärare och elever, och har varit del av svenska skolans problematik det senaste decenniet. Monika Vinterek har beskrivit hur reproduktionen av kunskap har flyttats från lärarna till eleverna, vilket accentuerar de resurssvaga eleverna. Resultaten från PISA-undersökningen antyder också att man har använt datorerna fel, särskilt i matematikundervisningen. Björn Sjödéns nypublicerade forskning bekräftar att mycket få digitala läromedel fungerar bra (utifrån valda kriterier för lärande), se artikel i Skolvärlden.

Hur skapar vi digitala verktyg som fungerar?

Resultaten av användning av digitala verktyg måste utvärderas, och goda exempel spridas. Per tar matematiklyftet som ett exempel på ett systematisk satsning ämnad att bryta ensamarbete. Jag kan också se att arbetet med delade dokument (t.ex. i Google Apps For Education) underlättar och leder till mer samarbete, både för elever och lärare (sambedömning, etc). Det senare skulle kunna klassas som ett exempel på god användning av ett digitalt verktyg.

IMG_1293

Hur kan vi sprida digitala lärresurser som träffar målet (lärande) lite oftare? 

Per diskuterar vidare kring Hattie och Yates lista över effekstorlekar för undervisning och insatser som ger förutsättningar, jämfört med de som aktiverar eleven (se Tabell 9.1). Detta gäller även digitala verktyg.

Hattie och Yates Effektstorlekar

Ur Hattie J. och P. Yates (2014) “Hur vi lär”

På Viktor Rydberg Gymnasium (VRG) där jag arbetar, har vi bland annat reflekterat kring just Hattie och Yates lista i samband med utvecklingen av digitala lärmoduler, med målet att närma oss en produkt som inte bara levererar läromaterial, utan som aktiverar eleven och faktiskt leder till ökat lärande.

IMG_1291  Källa: Per Kornhall #framtidenslaromedel

Paradigmskifte?

Den medicinska upptäckten att magsår inte uppstår på grund av stress, utan av en bakterie, ledde till helt nya frågeställningar och därmed annan typ av forskning. Detta är ett exempel på vad som Thomas Kuhn skulle beskriva som ett paradigmskifte. Per ställer sig frågan om den svenska skolan står inför ett liknande skifte. I skolan värld skulle det innebära att frågeställningen förskjuts från “Vilken teknik?” till “Vilket lärande?”.

Exprimentera småskaligt

Per hävdar att om man vill genomdriva en förändring, bör man experimentera småskaligt och lära från resultat under tiden. Träffbilden utvärderas kontinuerligt, och relateras till målbilden. Per tar återigen matematiklyftet som ett gott exempel på hur en metod för fortbildning som vilar på modeller kring kollegialt lärande som verkligen fungerar. Bland annat ser man ett skifte från särskilda studiedagar till ett ständigt pågående lärande. Vi bör röra oss från enstaka enkäter, till planerad utvärdering av måluppfyllelse – mät bara det du verkligen vill utveckla (John Murray). Senare nämner Per att nästa dimension i fortbildning är att ta reda på vad man behöver och sedan agera utifrån det.

På VRG har vi använt Helen Timperleys kunskapsbildande cykler för att utveckla pedagogiken kring digitala lärmoduler. Genom att utveckla metoder utifrån elevernas behov, parallellt med undervisning och dialog med elever och lärare, hoppas vi att resultatet kommer närmare målbilden. Redan i planeringen av en förändring bör man fundera på hur man kan utvärdera effekten av förändringen.

Skolverket: Hela samhället måste kraftsamla

Enligt Skolverket ska skolans utveckling, inklusive den digitala, “stärka förutsättningarna för läraren att skapa en god undervisning i mötet med eleven”. Undervisningsmiljön på en skola täcker olika ämnen, och olika sorters lärande inom varje ämne, arbetsmetoder och verktyg måste således utvecklas i dialog med de enskilda lärarna. Per konstaterar att IT-utvecklingen har missat kommunikationen med lärarna, och hur svårt och komplext lärararbetet kan vara.

Vem betalar kalaset?

Per slår fast att den frågan inte kan överlämnas till marknaden. Utveckling tar tid, och det kan dröja ett antal år innan man ser positiva effekter av en förändring. Permanenta utvecklingsstrukturer behövs, inte kortsiktiga projekt. Per avslutar med att efterlysa en lärarrevolution, med fokus på utveckling av nätverk och krav på verktyg som fungerar.

Det märks att Per är naturvetare i grunden, han bjuder på flera illustrativa exempel ur kemi- och biologiundervisningen, bl.a. hur en digitalt animerad bild kan förklara gasers beteende och den allmänna gaslagen på ett sätt som är svårt att göra med enbart analog text. Han talar också om passionen som läraren måste ha i mötet med eleverna, samt dimensionen engagemang och kärlek till yrket.

Pers föreläsning levererar många klokheter som inspirerar och stödjer den pedagogiska utveckling som sker ute på många skolor. Nu hoppas vi att politikerna hänger på.

IMG_1295

“This machine has no brain, use your own”

Läs mer om konferensen #framtidenslaromedel här.

Annonser

One thought on “Per Kornhall: Digitala läromedel – när, hur och varför? #framtidenslaromedel

  1. Ping: VRG besökte konferens ”Framtidens läromedel” | Hannas skolblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s