Två spelifierade övningar till klassrummet

”Hidden treasure” (tar fram förkunskaper) och ”PostIt-paus” (frågestund)

Under ISTE-konferensen i Philadelphia deltog jag i en workshop som behandlade spelifierade inslag i undervisningen. Spelifiering går inte ut på att producera pedagogiska spel. Syftet med spelifiering är att man tar vissa inslag som ingår i många spel (utmaningar, slump, val av nivå, etc) och inkorporerar dessa i undervisningen för att skapa engagemang och inre driv hos eleven.

Vi fick delta i två övningar som exemplifierar tanken med spelifiering. Båda metoder är demokratiska, alla är aktiva och bidrar.

tärningar

”Hidden treasure”

”Hidden treasure” är en gruppövning som aktiverar och sammanfattar elevers förkunskaper inom ett valt område. Namnet anspelar på viljan att ta fram det bästa ur elevernas egna kunskapsförråd och belysa den kunskapsskatt som man kan locka fram genom utmaningar och samtal. Övningen kan jämföras med ett spelifierat ordmoln.

  1.     Dela in eleverna i mindre grupper och presentera det begrepp som du vill att eleverna ska fundera kring och förklara utifrån sin förkunskaper.
  2.     Varje elevgrupp får två-tre tärningar och slår dem. Den sammanlagda summan som kommer upp beskriver ett exakt antal ord som eleverna ska presentera (”chance and restriction”).
  3.     Nu får var och en skriva upp de ord/beskrivningar som de själva kommer att tänka på och vill använda (skrivs på t.ex. PostIt-lappar).
  4.     Sedan går gruppen igenom orden och hittar gemensamma ord eller teman, och kommer överens om vilka ord de ska välja ut (antalet ord bestämdes med hjälp av tärningarna).
  5.     Genom att slå tärning igen bestäms vem som får den stora äran att presentera gruppens resultat för klassen (t.ex. den som får högst antal prickar). Resultaten kan även sammanställas i ett gemensamt dokument eller tabell.

Övningens upplägg gör att eleverna kan identifiera och analysera gemensam kunskap i ett visst område. Övningen leder till diskussion och lägger en grund till fortsatt lärande inom området. Nedan ser du resultatet av vår utmaning, att beskriva vad ”gamification” (spelifiering) innebär:

Spelifiering

 

”PostIt-paus”

Är ni bekanta med situationen att endast vissa elever ställer och svarar på frågor under lektion? Genom att använda en slumpgenerator som t.ex. Pick-A-Student när man fördelar ordet kan man komma runt det, men här är en annan modell som i sitt upplägg påminner lite om övningen ”Hidden treasure”. Det handlar om hur man får eleverna att diskutera och ställa gemensamma frågor i samband med en genomgång eller föreläsning.

  1. Under genomgången får eleverna skriva ner några (minst två) frågor på PostIt-lappar. Inga frågor ställs till läraren under genomgången.
  2. Genomgången avbryts för en paus vid lämpligt tillfälle (“PostIt-paus”). I gruppen radar eleverna gemensamt upp sina frågor efter relevans, vilka som vill ha svar på frågan, osv. Gruppen kan bara ställa två frågor. Tärningen avgör vilken grupp som får börja fråga (också vem som ska ställa frågan), frågor får inte upprepas.
  3. De frågor som inte tas upp i helklass kan samlas in av läraren, skrivas ner i ett gemensamt dokument eller diskussionsforum, och besvaras följande lektion, alternativt ligga till grund för en ny utmaning till eleverna. Arbetet blir således formativt.

Metoden bidrar till diskussion eleverna emellan och de har möjlighet att besvara varandras frågor! Det ger ett större djup till den följande gemensamma frågestunden med läraren.

Sammanfattning

Jag gillar idén med att blanda in grupputmaningar och slumpmässiga aspekter vid utformningen av lektionsaktivitet och övningar, det bidrar till fokus och en viss spänning kring momentet. Jag använder redan slumpmässig fördelning av placering i klassrummet, frågor, grupper och uppgifter relativt ofta, men hur kan man vidare bygga in det momentet vid utformningen av övningar? Det är något som jag kommer att fundera mer på under hösten. Vi hade i alla fall mycket roligt under workshopen, och jag tyckte att övningarna fyllde sitt syfte.

Många av oss arbetar redan på liknande sätt utan att kalla det spelifiering. Som med så mycket annat används begrepp för att snabbt och enkelt beskriva något som för oss har en gemensam betydelse. Etiketter på metoder är dock inte helt oproblematiskt, men jag hoppas att det går att se den pedagogiska vinningen som finns med vissa upplägg.

I bloggen kommer jag att återkomma till definition av och användning av spelifierade inslag i undervisningen.

Warning: Challenges ahead!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s